Skötseln av ekonomin i Raseborg har koncentrerat sig för mycket på hur pengarna blir utdelade, fast den främsta frågan borde vara hur finansieringen kan byggas upp så att det finns tillräckligt att dela ut av. Grundandet av stadsutvecklingsavdelningen har tyvärr inte fört med sig de förmån som man hade tänkt sig. Dess tyngdpunkt är nu i turism och kultur. Det är fint att dessa saker blir satsade i, men vi behöver förstärkning först och främst i näringslivspolitiken.
Jag föreslår, att vi söker till Raseborg en utvecklingschef som ska ha en bred syn på näringslivspolitiken, den strategiska stadsplaneringen och marknadsföringen. Dessa tre ska vara i spetsen av stadsutvecklingsavdelningen. Utvecklingschefen ska ha sitt blick i helheten: samarbete bl.a. med läroanstalterna lokalt och regionalt, kultur, turism, trafik, planläggning, miljövänlighet, information, marknadsföring osv. För det andra sökes det genom att redigera befattningsbeskrivningarna en näringslivsexpert för utvecklingschefens stöd. Denne kunde koncentrera sig enbart på sitt eget expertområde.
Som det har visat sig, hinner stadsdirektören inte sköta allt som behövs i näringslivspolitiska ärenden, men hans roll är förstås viktig i att främja en företagsvänlig atmosfär. Vi vill ha ett mera aktivt grepp i främjandet av näringslivet också i stadens information och marknadsföring. Detta ska börjas med att redigera och klarlägga befattningsbeskrivningarna av stadens nuvarande anställda.
I de näringslivspolitiska frågorna kunde man göra en studieresa till exempel till min före detta boendekommun Raumo, där jag arbetade inom stadens information innan jag flyttade till Karis. Om det finns något som jag skulle vilja flytta hit därifrån, är det ett aktivt grepp i näringslivspolitiken. Raumos resultat var bättre än genomsnittet i ELPO-enkäten, som kartlägger hurdana uppfattningar medlemmarna i Suomen Yrittäjät har om kommunernas näringslivspolitik och hur samarbetet mellan kommunerna och företagarna utvecklas. Enligt enkäten upplever man att beslutsfattandet gällande företagen är öppet i Raumo, företagens behov blir iakttagna, och kommunen marknadsför sig aktivt som en attraktiv plats för både invånarna och företagen. Av företagarna i Raumo har över hälften gjort samarbete med läroanstalter, och drygt 60% har deltagit i offentliga anskaffningar genom att erbjuda sina tjänster till kommunen. Kommunen sätter de näringslivspolitiska målen och iakttar hur dem nås tillsammans med företagarna.
I Raseborg fanns de ivrigaste nyländska deltagarna i ELPO-enkäten i år. 64 företagare gav sin bedömning med skolvitsord. Med resultatet 5,84 var Raseborg långt ifrån det regionala medeltalet såväl som hela landets medeltal. Av näringslivspolitikens delområden fick skolning och kunnande det bästa vitsordet (6,44), som tål att jämföras också landsomfattande. De sämsta vitsorden fick upphandlingspolicy (5,45) och hur företagsvänlig kommunens beslutsfattande är (5,62).
Förslagen ovan gällande valet av utvecklingschef och näringslivsexpert samt marknadsföring är bara några alternativ för att förstärka vår stads näringspolitik och öka sysselsättningen och välfärdet. Det avgörande är den rätta inställningen för företagandet, och tjänsterna och beslutsfattandet som stödjer det. Det finns inte bara ett rätt sätt att förstärka näringslivspolitiken och jag är nyfiken på att höra andras förslag.
Eeva-Maria Grekula
Ordförande, Raseborgs Vänster
Västra Nyland 23.10.2018